ge mig dig i presens

Förra helgen var något över det vanliga.
Hämtade allra käraste syster i Markaryd på fredagen. Vi tog en otroligt spontan promenad genom stan, precis som det alltid borde vara.  Lördagen var det dax för den efterlängtade trippen till götet och Liseberg så klart. Det var en helt underbar dag, solen sken på oss. Du och jag, att få vara med dig. Du är min bästa vän nånsin, vi hör ihop. Detta är bra, du är bäst. 
Men men. 
Även denna kvällen tog vi oss hem, det varade dock inte länge. Ett snabbt uppfräschande och vi var påväg vidare upp till Sofie. Där hittade vi, som alltid, ett trevligt sällskap. Två gamla klasskamrater stötte jag på också minsann, som senare på kvällen stötte på två vilsna helsingborgare utanför. Dom stackars pojkarna hittade inte tillbaka, så vi tog och visade dom hem men det blev visst så att dom följde oss tillbaka igen. Det hände saker vi inte behöver nämna.
Jag önskar bara att jag stannat i just det ögonblicket, en lång dag och en kall cykeltur hem.
Söndag var pannkaksfrukost och stress.
Denna helgen var något helt annat, fredagen var jag hemma själv. Ibland är det helt underbart, men just denna fredagen var ensam och kylig. Lördagen var det hockey i Rydaholm av alla ställen, sen Växjö och bio med mammi och mormor. Det var fest på kvällen, jag valde att stanna hemma.
Jag visste att inget kunde slå förra helgen.



/emelieliksom