Positiv ensamhet
Jag älskar verkligen att sätta mig på något av stadens fik helt ensam. Idag blev det lunch i stan. Jag kunde ha suttit kvar där i flera timmar. Att se människor komma och gå. Kärlekspar som håller varandras händer, mammor med barnvagnar och små barn som är så där genuint lycklig över kakan de fått välja ut helt själva. Att titta på de som passerar utanför det stora fönstret, turister som ser på staden med helt nya ögon och de som kanske just nu passerar likt alla andra dagar för de är mitt uppe i sin vardag och påväg till sitt klassiska lunchställe. Jag kan sitta där och njuta av min ensamhet. Göra upp små historier om människorna runt mig, fundera över deras livshistorier samtidigt som jag njuter av mitt favoritkaffe.
Andras liv och upplevelser har alltid fascinerat mig och sen jag var liten har jag älskat att sitta tyst och lyssna till när andra pratar. Att ta in de sakerna som de har varit med om och kanske drömmer om att göra. Det är lyx för mig. Luncher som idag är något jag ska unna mig oftare.